Moses
Mose, även Moses (egyptiska, latin: Moyses; hebreiska: ??????, Moshe,[not 2] tiberiansk hebreiska M?šeh; grekiska: M????? i både Septuaginta och Nya testamentet; arabiska: ?????, M?sa; ge'ez: Musse), var en hebreisk religiös ledare, lagstiftare och profet, omnämnd i Gamla testamentet som befriare av Israels folk ur det egyptiska slaveriet och ledare under uttåget ur Egypten.[not 3] Han beräknas ha levt på 1300- eller 1200-talet f.Kr. och ska enligt traditionen ha nedtecknat Torah, Moseböckerna. På hebreiska kallas han ofta Moshe Rabbeinu (?????? ????????, bokstavligen "Mose, vår Lärare"). Han är den viktigaste profeten inom judendomen[1][2] och räknas även som profet inom bland annat kristendomen,[1] islam,[3] bahá'í[4] och rastafari[1].
Enligt Andra Moseboken föddes Mose under israeliternas tid som slavfolk i Egypten under en tid då farao[not 4] hade beordrat att alla nyfödda hebreiska pojkar skulle dödas, för att folket inte skulle föröka sig mer. För att undvika detta lade Mose mor[not 5] sitt barn i en korg och satte den i vassen vid Nilens strandkant och lät Moses storasyster sitta kvar för att se efter vad som hände. Faraos dotter gick till floden och upptäckte pojken. Storasystern tog då tillfället i akt och erbjöd faraos dotter att skaffa en amma. På så sätt kom Mose mor att avlönas för att amma sin egen son (2 Mos. kap. 1, 2). Mose adopterades sedan av faraos dotter och växte upp vid det egyptiska hovet. Då han vid ett tillfälle fick se en egyptier slå ihjäl en av hans landsmän dödade Mose egyptiern i vredesmod och blev sedan tvungen att fly till midjaniternas[not 6] land. Där livnärde han sig som herde och blev bekant med prästen Jetro. Han gifte sig med dennes dotter, Sippora.[not 7]
Moses har namnsdag 20/12.
Källa: Wikipedia
